Jag kryper skamset och med blicken i marken till korset, biktar mig eller kalla det vad ni vill. Men idag har det inte gått så bra med mitt författande som jag hade hoppats på efter gårdagens succé. Jag har väl på sin höjd klottrat ner några ynka handskrivna rader men inte möe mer än så. Dock, och här kommer det hör och häpna: Jag är nöjd ändå!
För att jag faktiskt har läst och kommenterat andra i hopp om att bli sedd genom det, tagit en alldeles förträfflig promenad med min granne, och håller för tillfället på att laga fisksoppa och baka källarfranska. Så dagen har börjat ganska bra ändå måste jag medge. Och med tanke på allt jag fick gjort igår, så har jag enhälligt beslutat att ge mig själv en break idag. Funkar det inte så funkar det inte, men världen snurrar stilla vidare i sin bana ändå.
Och jag överlever!
Men jag har inte gett upp hoppet om att få än mer skrivet under de timmar som återstår av dagen innan jag kring 23 snåret faller i min sedvanliga koma. Kan jag inte skriva innan kvällningen, så får jag göra som jag brukar och sätta mig i det rum där min inspiration brukar flöda, i badrummet i ett varmt bad!
Ja jag vet... det är knepigt, men jag är en knepig människa vars inspiration flödar just i takt med badvattnet. Vad ska jag göra? Jag har alltid haft bäst inspiration och koncentration i just badrummet, ända sen barnben. Har ingen aning om varför, och vet inte om det skulle vara så hälsosamt för mig att gräva i detta? Kanske kommer fram till ruskiga saker som helst bör stanna i det fördolda...
Hur som haver, skam den som ger sig!
//Monie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar