Japp, idag satte jag mig och skrev strax efter 12, och satt som klistrad vid skärmen fram tills 17 snåret när dotra kommer hem.
Kan ju lungt säga att det blidde en hel del gjort, vilket känns extremt skönt. Har ju inte haft en ärlig chans att skriva på hela veckan so far, och det har känts jobbigt då jag äntligen fått tillbaka skriv vanan igen. Det har kliat nått helt hysteriska i fingrarna, och jag har haft aningens stress syndrom då mitt "arbete" känns så viktigt för mig. Att skriva är liksom mitt liv, trots att jag ännu inte tjänar ett nickel på´t. Men det kommer, det är jag helt övertygad om, annars hade jag väl knappast slitit mitt hår för att lyckas skriva bra fiction.
Men så har jag mitt andra kall, och det är det arbete jag utför för patientföreningen som jag är medlem i. Det är ett lika viktigt hjärte projekt för mig som mitt skrivande. Vete tusan om jag hade mått så bra idag om jag inte haft flera likasinnade omkring mig, som vet hur jag känner mig med jämna mellanrum. Tack till er alla!!!
Hur som haver, jag har avverkat en hel sida på "May the Sun shine upon your road" idag, och bokstavligt suttit med 6 olika ordlistor och en synonym ordbok framför mig (online naturlisch). Mycket av mitt arbete handlar ju om att uttrycka mig på ett språk som jag visserligen behärskar ganska väl, men som ändå inte är mitt modersmål. Detta i sig gör ju att det blir lite trixigt då jag vill uttrycka saker som jag inte alltid har rätt ord för.
Att jag sedan väljer att försöka skriva med anknytning till gammel engelska dessutom, gör att jag mången gånger sitter och river skallen "blodig". I alla fall blir det en hel del tankeverksamhet och översättningar hit och dit. Och när jag sedan trots allt inte blir tillfredsställd med resultatet, så är det synonym ordboken som gäller. Och då blir det plötsligt än mer "grekiska" innan jag hittar rätt ord för rätt känsla, ansiktsuttryck eller vad det nu kan röra sig om.
Men det är trots allt såååå värt det.
Av flera orsaker, dels så är det skit kul på ren svenska, och dels lär jag mig en mängd nya ord och vidareutvecklar min engelska kunskap.
Allt jag vill nu är att bli klar med kapitel 2 så att jag kan publicera.
Jag har ALDRIG haft en läsarkrets förut, och nu när jag har en så känns det plötsligt så mycket viktigare att verkligen göra ett riktigt bra jobb. Och att publicera inom en något sånär rimlig tidsrymd så att jag inte blir helt bortglömt i vimlet av andra helt fantastiska "hobby författare" som finns på fanfiction.net
Jag blir helt förundrad över hur grymt duktiga många av de som jag läser är... det är helt makalöst att dessa människor inte satsar mer på att försöka leva på sin talang.
Jag är helt övertygad om att flertalet av dem skulle kunna bli publicerade utan tvekan, för den kvalité som deras verk håller är enorm. Både berättar mässigt och språkligt. Och en del av dem har lagt ut över 50 noveller på typ 2 år!!!
Fattar inte hur de gör ärligt talat, och utan att tappa kvaliten i den skrivna storyn. Fantastiskt!
Nu ska jag inte mala vidare här, utan jag ska lämna över datorn till min man!
//Monie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar